Wind of change

Förändringarnas vindar blåser tämligen friskt över Eslövsgatan for tillfället, och då tänkte jag att då är det väl lika bra att styra upp en ny fräsig logga, när man ändå är i farten, eller hur?! Hoppas ni har någon åsikt om den och visitkortet.

Övriga förändringar i min tillvaro är:

1. Övernattningslya i Älmhult. Något jag aldrig trott varit psykiskt möjligt har nu blivit verklighet. Jag huserar numera i ett fint litet grönt trähus i downtown IKEA-land, 2 nätter i veckan, och det är djävligt gött faktiskt. Jag lyfter skrot, äter färdigmat och kollar Dexter, SÅ djävla nice. Får se om jag kommer ner till Malmö alls i helgen he he

2. Lugna gatan. Mer chill, mer tv-serier och mer sömn. Tänk att det har tagit mig 31 år att inse hur gött det är att plöja igenom några avsnitt Mad men och mumsa Billys Pan Pizza, en vanlig tisdag. Happiness in a bottle.

3. Resa bokad. Passar egentligen inte alls in under rubriken förändring, eftersom resor är ett ständigt återkommande fenomen i mitt liv, MEN jag måste ju ha åtminstone 3 punker på min lista ha ha! Så, sista veckan i februari åker jag till Filippinerna via Hong kong, för att avsluta med några veckor i det för mig, tämligen okända landet Taiwan för lite kvalitetstid med Taipei-bon tillika min söta syster Karin Gustafsson.

Nähäpp nu blir det en prommis i de småländska skogarna.

Later skaters,
Stina

Let’s kick off 2012 with a smile!

Trots en mängd fantastiska resor, med de bästa vännerna, till bland annat Bali, Melbourne, Kroatien, Montenegro, Bosnien, Ö-vik, Paris och London, så blev inte 2011 riktigt så fett som jag hade planerat, inte alls faktiskt. Ska jag vara helt ärlig, har jag nog aldrig haft ett år som gått mer åt helvete, på alla plan! Så, jag besparar er från en tårdrypande skildring av mina 12 senaste månader, skippar årskrönikan, och låter istället min nya illustration vara vägledande för 2012. Ett år med mindre tårar, mer skratt och bus, ännu fler resor, och häng med världens bästa kompisar och familj. Nu kör vi.

Kram,

Stix

Julklappstips från Stinaland!

But first, coffee, coffee mug. 90 kronor.

Happy coffee drinkers around the whole mug!

Kitchen towel B is for Breakfast. A dedication to the best meal of the day! 80 kr.

Poster, Ok in the morning, 50×70 cm, printed in a limited edition. 140 kronor.

Poster, Un plan B, 50×70 cm, printed in a limited edition. 140 kronor.

Poster, Change, 50×70 cm, printed in a limited edition. 140 kronor.

God kväll kamrater!

Julen knackar på dörren och Stinaland drar såklart nytta av Decembers köplusta, och har skapat en fräsig Christmas Collection 2011. Motiven i sig har inte mycket att göra med den trevliga högtiden, men Christmas Collection klingar ju så himla fint i munnen och så är ju faktiskt tanken att stå och sälja mina prylar på en julmarknad. Och inte vilken gammal marknad som helst, utan Mitt Möllans egna som börjar imorgon! Kolla in eventet här! Alla julklappar samlade under ett och samma tak liksom, så djävla bra! (spekulanter på platt-tv’s, espressomaskiner och Louis Vuitton-väskor kommer dock eventuellt bli besvikna). Samtliga produkter kan inhandlats på ovan nämnda marknad, eller genom att kontaka mig via mail.

Fastän vi alltid borde göra det, så är sanningen tyvärr den, att det är mest under högtider vi tänker lite extra på samhällets utstötta, sjuka och övriga som har det betydligt sämre ställt än oss som med jämna mellanrum surar ihop lite för att vår arbetsplats ligger i Småland, oroar oss för att inte ”hinna med allt” innan man är 35 och för att vi lagt på sig några semesterkilon. Så även jag. Tramsigt! Hur som helst: Förra året var det Brottsofferjouren som fick en liten del av kakan, och i år tänkte jag skänka 5%  av varje såld vara till Clowner utan gränser Detta är en organisation som skickar clowner och artister till barn och samhällen drabbade av krig, konflikt och andra kriser runtom i världen. Dom använder liksom humor och lek för att upprätthålla människovärdet och som ett sätt att ge barn och vuxna möjlighet att utvecklas. Jag gillar verkligen grejen så det är klart att Stinaland ska sponsra!

Tanken är sedan att donera pengar till något projekt eller fond för varje ny kollektion jag skapar, inte bara i festliga December när det mås lite extra gott.

Ha nu en fin kväll och en förträfflig jul kära läsare! Själv ska jag äntligen upp till Ö-vik och hänga lite med min busiga familj.

Kram,
Stina

Translation

Amigos! Christmas i getting closer by the day, and Stinaland is back with a whole new Christmas Collection. The illustrations don’t really have a lot to do with the holiday itself, but I reckon Chirstmas Collection has a nice sound to it. Besides, the idea is to sell the stuff at Mitt Möllans Christmas Market in Malmö! Check out the event here. The market is open the two coming weekends and the 21st of December, for us last minute shoppers. All Christmas presents under one roof, brilliant!

I’m also donating 5% of each product sold to the Clowner utan gränser, an organisation sending clowns and other artists to areas all over he world suffering from war, conflicts and other horrible things, in order to let children be children and give them an opportunity to develop.

Now, have a wonderful Christmas my dear friends.

Love,
Stina

A very special 30-year-old

Hank fixar frullen, varje morgon!

Stammis på Indian Haweli på Möllan

Ska det bakas, så bakas det annanaspaj

Pappa Carlos i Chile!

Pilen – fick sitt namn efter en festlig kväll under vår gemensamma resa till Bali

Erik, Sebbe, Pelle och Mamma Silvana i Överkalix!

Katter är ALLTID ett aktuellt ämne

Goda vännen Ruben och Paer delar inte alltid åsikter när det gäller mode

Paer och Issy över ännu en karaff vin på Mascot (why?) under charterveckan 2007

Vic, Culan, Selma, Elma, Elin och Shemina – Nya och gamla goda vänner!

God morgon kamrater!

Idag är inte vilken kylig höstlördag som helst! Nej nej, idag fyller min kära vän Paer Benitez 30 år. Tänk så stor hon blivit, den lilla damen! Jag lärde känna Fröken Benitez för ganska precis 7 år sedan när vi bodde tillsammans i en studentkorridor i Malmö. Jag kan inte påstå att det sa kompisklick på en gång, men vi upptäckte snabbt att vi delade ett stort reseintresse! Äntligen någon som hellre lägger sina surt ihoptjänade slantar på en weekendresa till Lissabon, än ett par nya jeans! Och genom åren har det sannerligen blivit ett antal resor. Brasilien, Chile, Colombia, Island, Uruguay, Bali, Portugal, Balkan, och ett antal andra mer och mindre exotiska destinationer har besökts. Vi har under åren skrattat, gråtit, klubbat (det var några år i mitten på 2000-talet då det inte gick en helg utan att vi glatt stuffade omkring till sleazy r n b i en lokal på Bergsgatan, valet av musik framstår fortfarande, för mig, som ytterst oklart), gått igenom ett gäng pojkvänner (observera att detta främst gäller för undertecknad) rest som satan, uthärdat jobb som telefonintervjuare, druckit ansenliga mängder billigt vitt vin (Hej Black tower!), skvallrat, myst, varit bäbis, fikat, tjafsat och haft så djävla djävla kul, med varandra och med våra andra nära vänner, som ni kanske känner igen på illustrationerna ovan. Personligen tycker jag att jag fått till Ruben ganska bra he he

Paer är världens bästa kompis som alltid alltid ställer upp, och jag hoppas verkligen att vi fortsätter vara goda vänner tills det att vi varken har tänder kvar att tugga pommes från Sibylla (observera att detta främst gäller Paer), eller bära våra skitiga backpacks längre. Men till dess är det förhoppningsvis många år kvar, och massa bus och trix att göra.

Ikväll väntar så klart de festligaste festligheterna. Vid det här laget vet vi ju att efter 30 år fyllda går det bara utför (observera att detta är ca 60% skämt, och 40% allvar) så jag tänker att nu firar vi med stil!! Ha nu en himla fin lördag ni också kids, så hörs vi när jag jag har något nytt att rapportera.

Love,
Stieg

Kollegor

Mark och Davìd – vårt amerikansk-spanska dream team!

Scott – förmodligen en av världens roligaste människor!

Big boss Mike -  här med ännu ett tänkvärt citat!

Min chef Anneli – uppskattar inte tystnad på kontoret.

Busiga Steve!

Söta och roliga Sara!

Mina homies, Olof och Martin!

Conny – pallade inte med allt tjatter.

Pat – tog oss runt London med hjälp av sin helt kostnadsfria GPS.

Heléne! Det är ju skitsvårt att vika fåglar!

Meghan – min fantastiska skrivbordsgranne har mycket specifika lunchrutiner.

Annie – inte helt nöjd med utbudet av singelmän på ICOM.

Hej kamrater!
Hoppas att allt är fint med er, och att ingen är bäbis för att dagar av sollapande och grillad flintastek är räknade. Veckans blogginlägg väljer jag att tillägna mina fantastiska kollegor på IKEA Communications i Älmhult.

Det var nämligen lite lagomt lungt på kontoret under en vecka i sommar, så jag fick uppdraget att piffa upp vår anslagstavla med en kalender över möten och annat viktigt. Och vad passade bättre än att avbilda en arbetskompis för varje månad? Observera att jag är mycket väl medveten om att alla kanske inte blev helt identiska…Många av citaten som jag använt för att göra det lite lättare att förstå vem som är vem, är såklart tämligen intern humor, men det är ju också det som är det allra bästa med en arbetsplats! Sen gör det ju inte saken sämre att alla är extremt kreativa och kluriga graphic designers, art directors och copywriters. Man träffar ju dessa lirare betydligt mer än man träffar sin familj och vänner, och får en väldigt nära relation till varandra. Vissa förblir goda kollegor, vissa blir verkligen vänner för livet. Man äter frukost ihop, svär lite över pendlingen, skrattar, ger varandra feedback på något projekt, går på Willeys och handlar tomatsoppa och nötter (samma lunchmeny varje dag), firar en presentation som gick vägen, och svär ytterligare några gånger över att tåget till Malmö är försenat i en timme och att man beräknas vara hemma vid halv 8. En av de absolut bästa sakerna med mitt jobb är mina kollegor, den saken är klar. Tyvärr har året bara 12 måndader (och jag har faktiskt andra riktiga projekt också) så alla fick tyvärr inte plats, men här har ni ett gäng av dom. Resten av er är precis lika häftiga, bara lite svårare att rita!

Annars är jag äntligen tillbaka till jordelivet efter en hård men helt underbar helg i London. Jag och Paer Benitez hängde på marknader, slog runt på Essex Road, drack Pimm’s and lemonade i solen i Notting Hill och spenderade en söndagseftermiddag på Spitafiled Market med fina Selma. Jag var lycklig i stort sett varje minut av vistelsen, förutom då jag insåg att min lugg, efter ett misslyckat frisör-besök i Islington, såg som en hjälm, samt att mina hett efterlängtade Vans-dojor inte fanns i min storlek. Livet är hårt ibland.

Redan onsdag idag, men förhoppningsvis hinner man med några konserter på Malmö-festivalen, innan det sista frityr-oset har lämnat Gustav Adolfs torg.

Må väl tills vi hörs igen!

Stix

En bröllopsinbjudan

Mina kära vänner Issy och Gigi gifter sig i mitten av Augusti, och bjuder in till en storslagen etiopisk-italiensk tillställning. Jag blev tillfrågad om jag ville göra deras inbjudan. Så klaaaauuurt! Gigi har en röd vespa som han tydligen brukar köra omkring med Issy på när dom bor i Italien, så detta fordon fick sätta stämningen för inbjudan. Gud så kul det ska bli att gå på bröllop!

Annars då? Jo tack, jag vet…det har varit katastrofalt snålt med uppdateringar på bloggen på sista tiden. Jag vet ju själv hur sjukt tråkigt det är att gång på gång kolla in en favoritblogg, för att mötas av samma gamla inlägg som låg där för en månad sen. Ruttet Stieg! Jag vet, men jag kan bara än en gång skylla på att jag har upplevt mitt livs sämsta månader, alla djävla kategorier. 2011 kommer med all säkerhet alltså inte riktigt gå till historien som någon glädjens år, den saken är klar. Skit samma, andra halvan av året har i alla fall börjat på bästa möjliga sätt, med en rundresa på Balkan med  favoriterna Paer Benitez och Elin Hjelte. I veckorna 2 gjorde vi Kroatien, Montenegro och Bosnien osäkert. Vi gick på albanska 1-årskalas, lyssnade på gripande historier om kriget, lapade sol, drack öl på Sarajevos förnämsta barer och åt en ansenlig mängd burek. Bland annat. Full rapport om denna resa kommer förhoppningsvis inom en snar framtid.

I helgen väntar drinkar på lokal med festliga vänner, en desperat jakt på en skrivbordsstol i tik och några löprundor. Vi ses!

Ciao,
Stix

Malmö stad cyckelkampanj, och visst hopp om livet

Hej!

Det var ett tag sen! Mitt förra inlägg kom faktiskt att väldigt väl illustrera hur läget har legat de senaste månaderna. Ibland tar livet oanade och extremt snabba vändningar, det fick jag minsann erfara under April månad, helvete också! Med facit på hand, var det säkert bra, allt som hänt, men blä! Det har verkligen varit några av de sämsta månaderna i mitt liv! Men nu är jag på uppgång igen, tack vare mina kära vänner, familj, kollegor och smala franska cigaretter.

Hur som helst. Innan allt kaos började så gjorde jag två illustrationer till tidningen Anslaget som ges ut av Malmö stad, och deras kampanj för att få folk att cykla mer i Öresundsregionen. Här är dom! Små roliga frilansjobb som detta är verkligen det bästa.

Annars har jag fått för mig att jag har gröna fingrar, och börjat att odla diverse kryddor och växter, möblerat om min lägenhet och spenderat några helt fantastiska dagar i London med mina kollegor och gammla vänner. Jag har även envisats med att än en gång ta upp världens jobbigaste hobby, joggning. Jag hatar joggning mest av allt på hela jorden, men det finns inget bättre än att återvända från Pildammsparken, tomatröd i ansiktet i några extremt fula träningskläder och stå nöjd som en gräddkatt stå och stretcha på gården, och berätta för någon granne att; nä men asså jag tog bara några varv i parken, det är så skönt att bara springa av sig ibland.

Nej ni, nu ska sommarens resa till Balkan planeras över en frodig frulle med bästa Pex Benitez.

Later skaters


Hårda tider

God kväll kamrater!

Hoppas ni har haft en fin och solig helg. Jag har länge undrat när jag skulle få ett passande tillfälle att publicera en av mina favoritillustrationer. Inspirationen kommer från en rad ur en låttext av det fantastiska Bright eyes. Jag gjorde den i höstas, och sen blev den till julklapp till både Mårten och Anders Bomb, men den har aldrig riktigt passat in på bloggen, förrän nu, tyvärr, får man nog lov att säga. Det är inte mycket som går rätt för tillfället, så därför tänker jag att jag gråter en skvätt och hoppas att Conor Oberst har rätt i vad han säger!

Vi hörs snart! Förhoppningsvis med med sol i sinnet!

Kram,

Stieg

Gone pitching

Amigos!

Det var ett tag sedan! Jag antar att några av er eventuellt väntar på färgsprakande illustrationer från mitt senaste exotiska projekt, resan till Bali och Melbourne, som utspelade sig i Februari månad, men tyvärr har jag varken haft tid att rita apor eller rishattar sedan jag kom hem för 3 veckor sedan, så jag får istället kortfattat berätta för den som vill veta: Det var en mången väl investerad månad i utlandet vill jag lova. Med matlagningskurs (ja, nu går jag runt och skryter som fan om att jag kan laga minst 5 indonesiska rätter; upp till bevis Stieg), vandring på risfält, nära-döden-upplevelese med motorhaveri på öppet hav, nära-döden-upplevevelse när jag tuppade av när snorkling skulle bedrivas (notera att bara varit nära döden 2 gånger i Asien på en hel månad måste ändå framstå som bra) en djävla massa apor, snorkling, 80-talsdrinkar, pingviner, tequila, yoga, aussie wine, vänner, tårfyllda återseenden, paradisstränder, Melbournes finest, sol, skratt, gråt, skrik och många fantastiska minnen. Jag älskade de flesta minuterna, men det var faktiskt helt ok att komma hem, om inte annat för att få klämma lite på min kille! Heja heja!

Grejen är, att när jag var i säkert förvar på en playa på Bali, fick jag ett mail  av marknadsföringsansvariga för Folkets park i Malmö, som ville att jag skulle vara med och pitcha om uppdraget att formge parkens nya logotyp och grafiska profil. God damn it! Klart jag ville, fast det var en tämligen stor utmaning att inte göra det för likt kreationerna jag gjort till mina vänner på Far i hatten, som ligger mitt i parken. Det ska inte vara lätt! Nedan ser ni lite skisser som jag presenterat…..nu är spänningen i det närmaste olidlig om vem som får jobbet. Mina medtävlare, Emily Thornton och Byggstudio, är sjukt duktiga så det blir en hård kamp. Jag försöker intala mig själv, att om jag inte vinner, kan jag bara byta ut prylarna på tjejens huvud mot frukt och bär, när jag öppnar min juicebar om 10 år, inga konstigheter ha ha! Kolla och kom gärna med kommentarer! Både ris och ros är välkommet! Detta är bara första skisser ser ni.

Annars då? Jo, en väldans dålig start på helgen får jag nog lov att säga, såvida man inte uppskattar att sitta på akuten i 6 timmar med en läskig plastgrej i armen. En dramatiskt gårdag med allergianfall var vad som hände. Men men, jag ska verkligen inte gnälla när vi har två länder som blöder betydligt mer än jag. Nu har jag i alla fall fått en halvmeter lång adrenalinspruta på halsen som jag ska använda ”vid behov” Eeeeeehhhhh…. Bara tanken på att jag skulle sätta den i benent får mig att vilja kräkas upp den enda maten jag vågar äta för tillfället, fil! ha ha Sämt och sido, jag mår ok, men det var en djävligt läskig dag igår, det var längesen man tog ambulansen från Eslövsgatan liksom…Men jag blev väl omhändertagen av bästa Pilen och Paer igår ikväll, tack kära ni!

Ha en fin helg kamrater!

Stieg

Stinalands årskrönika 2010!

God morgon kamrater!

Här kommer Stinalands hett efterlängtade årskrönika! Det är i alla fall det jag väljer att tro, att någon verkligen ska ha något intresse av hur mitt år förflutit framstår som ganska osäkert, men mamma kanske i alla fall vill slänga ett getöga. Skit samma, det är kul att skriva, och det har inte blivit så mycket av den varan de senaste månaderna. Detta var i alla fall året när jag äntligen tog mig till min bästa väns hemland, hittade en finfin skäggig man på en bar, firade 30 år på jorden, samt testade på både på sjukskrivning och yoga! Häng med på en återblick av mitt 2010, som efter några svackor blev ett förhållandevis fint år!

2010 började på bästa möjliga sätt med en svängom på den chilenska landsbygden med Paers morfar. Jag är av den bestämda åsikten om att nyårsafton och de efterföljande veckorna på det nya året är festliga, finns det rätt stor chans att hela året blir bra. Och tvärtom såklart, det är jag den första att intyga….låt mig till exempel berätta om ett tämligen dåligt år som började med att jag på nyårsafton 1. Var så förfriskad så jag åt råa köttbullar (observera att jag varit vegetarian i ca 12 år) 2. Ställde till en tämligen ilsken och pinsam scen med en ex-pojkvän som inte direkt gjort något för att förtjäna det ooooh naj naj naj!!  Ja ja, om det är någon som mot förmodan missat det så reste jag och Paer Benitez runt i Chile och Colombia hela januari, det kallar jag en exotisk rivstart på året!

Feburai kan nog klassas som den i särklass tråkigaste djävla månaden i världshistorien. Ja, det kan mycket väl ha varit en månadslång baksmälla efter hemkosten från bananlivet i Colombia, men det här var fan i mig värre än alla bananlivsbaksmällor jag någonsin haft…aaaaaaaaahhhhh det var INGET laj på minst 30 dagar och då försökte jag ändå besöka Malmös vattenhål så ofta jag bara orkade. Men efter regn kommer sol säger dom, och det gjorde det!

Det var en sen kväll i mitten av April, då jag och mina kära vän Annie Svensson tog det mogna beslutet att inte alls gå hem när Belle epoque stängde, utan istället gå vidare till favvohaket Brogatan för några välbehövliga (?) glas rött.  Om sanningen ska fram så var jag efter en halvtimme rätt bäbis och ville faktiskt mest gå köpa mitt sedvanliga fyllekäk, Risifrutti, och sedan hit the bed. Ibland är man bara bajsnöjdig och trött och orkar inte prata med folk, plus det att Hank Ivarssons 30-årsbrunch var bara några timmar iväg. Jag beslutade mig i alla fall för att tömma blåsan och ta en sista check på Brogatans svettiga dansgolv, då jag plötsligt blev stoppad av världens största leende Och, Hej du! Där stod helt plötsligt en av de vackraste skapelserna jag någonsin sett! Oj oj oj!  Bäbisfasonerna var med ens bortblåsta och jag tyckte mig ana att Annie förökte säga något till mig. Hon kan faktiskt ha sagt att hon var gravid eller skulle gå hem med Ola Ström från Solstollarna, jag hade förmodligen bara fyrar av ett leende och fnittrat lite nervöst åt henne och sagt ‘men guuuuud vad spännande’ ho ho ho Allt jag hade i fokus dessa sekunder var den mystiske mannen med skägg och mössa. Min öppningsfras var tyvärr inte alls speciellt charmig; Och vad kollar du på? Eeeeh? Karln verkade dock ta denna tämligen tvivelaktiga kicker-replik med ro, sög glatt i sig sin ploppkorksöl och började prata med mig. Jag tvivlar på att jag sa en enda intressant, rolig eller festlig grej under dessa minuter, jag var förmodligen helt förtrollad och inte alls mitt vanliga häftiga jag, helvete också! Jag tror absolut inte på Kärlek vid första ögonkastet, men låt säga att detta var oh-my-god-vem-i-helvete-är-denna-vackra-trevliga-roliga-heta-skäggman-vid-första-ögonkastet. 8 månader senare är karln fortfarande vid min sida, förhoppningsvis för ett tag framöver.

Den första maj stod jag för första gången sen jag flyttade till Malmö INTE och skrålade Upp till kamp på St Knuts torg. Istället deltog jag i det mest fantastiska indiska sago-bröllopet i historien när Shemina och Sumit bytte ringar inför 300 gäster. Jag har nog bara precis hämtat mig från den festen.

Jag, Hanna och Annie spnderade helgen efter detta, 48 fantastiska timmar i den franska huvudstaden. Huvudaktiviteterna var mat i form av macarons och dryck i form av rött vin. Blir sannerligen en repris i annan piffig europeisk metropol inom en snar framtid. Några månader senare var det sedan dags för en solo 3-veckors tripp till norra Spanien. Hej San Sebastián, Bilbao och Barcelona! Jag varvade tapas med urinvägsinfektion, vino tinto med influensa och strandäng med matförgiftning. Inte helt lyckat med andra ord ,men en dos Spanjacker per år är nog bra för hälsan.

I slutet av sommaren blev jag kontaktad av ung man som hette Patrik. Han höll på att få fason på det gamla haket Far i hatten i Folkets park i Malmö, och behövde en ny raffig grafisk profil. Klart jag ville hjälpa till!! Total kreativ frihet och minimala tidsramar var briefen. Inga konstigheter! Jag kokade glatt ihop ett gäng illisar. Checka in resultatet på Far i hattens hemsida.

I år fyllde jag då tydligen 30, och firade detta med en fest i min enkla boning på Eslövsgatan! Vilken lajbans kväll det blev! Jag har bestämt mig för att ta ålderdomen med ro och tror att mitt första kärring-decenium inte kommer göra mig eller någon annan  besviken.

Jag hör tyvärr till den skara människor som allt för ofta fnyst åt folk som ”går in i väggen” efter att ha jobbat för hårt/mycket. Detta fick jag sannerligen äta upp nu. En torsdag i oktober blev det tydligen för mycket även för hårdkokta Stieg och jag svimmade ihop på jobbet….jag blev hemskickad och tillsagd att stanna hemma minst en vecka. Detta var verkligen en eye opener för mig. Vad i helvete håller jag på med? Jag ska vara så satans duktig och ambitiös hela tiden så tillslut jag stupar. Det här går ju faktiskt inte Stieg! Jag spenderade ett gäng ganska ensamma dagar med långpromenader, sömn och  boken Livsvisdom. Jojo, jobba är viktigt för att komma framåt i karriären och dra in deg för brädfödan, men va faaaan, nån måtta får det vara. 2011 blir året då även jag taggar ner!

De fysiska besvären kommer sällan alena, och verkligen inte när man blivit tant! Nu börjar helvetet! Under September till November träffade jag tandläkare och tandsköterskor i Osby mer än mina vänner, på riktigt! Det var helt djävla sjukt! Nu ska jag köpa tandtråd för alla julklappspengarna och avsätta 45 minuter varje kväll för rengöring av kakhålet annars är jag enligt säkra källor ‘tandlös innan jag är 40′. Observera att detta citat är det jag minns mest från 2010. L Ä S K I G T.

Som 2:a på listan om fenomen jag fnyst åt men som beslutsamt letat sig in i mitt liv, har vi Yoga. Oj oj oj som jag gjort mig lustig över solhälsningar och meditationsövningar genom åren. Än än gång får jag krypa till korset när Paer introducerade mig för denna aktivitet för någon månad sen. Det är faktiskt riktigt nice! Nu hoppas vi på mången tidiga morgnar med dessa övningar på Balis stränder i Februari.

I November kunde jag äntligen stolt hämta ut min bäbis från tryckeriet! Illustrationsserien I LOVE MALMÖ som jag började skissa på i sommras var äntligen klar! Sen spenderade jag och min kära vän och kollega Issie varenda lördag i December till att med stelfrusna lemmar försöka kränga våra verk. Det var djävlar i mig inte lätt, men det gick ändå ganska bra till slut. Detta innebär att jag kan skänka lite deg till Brottsofferjouren som jag lovade, heja heja! Om det är någon som inte sett prylarna hittar ni dom här. November innebar även en ytterst festlig tripp till Hamburg tillsammans med Paer för att hälsa på vår goda vän Manne! Den tyska staden gjorde sannerligen ingen besviken!

Julen har spenderats med min kära, konstiga, underbara familj i Ö-vik! Heja Ö-vik! Alltid fint att vara hemma och ledsamt att lämna Gustafssons på Trossvägen….Nu väntar vi med spänning på hur det pinfärska 2011 ska te sig. Det enda som är helt säkert att jag och mina kära vänner Annie, Paer och Maja, ska spendera hela djävla Februari under Indonesien och Australiens heta sol ho hoooooo DET NI! Sen hoppas jag på fler lajbans illustrationsprojekt, friska och glada familjemedlemmar och vänner och fortsatt pussande med min mössbeprydda snickare.

Ikväll: nyårsgalaj hos Tove och Danne! Lär bli en fantastisk kväll!

Kram och gott nytt år!

Stina

Nästa sida »



Follow

Get every new post delivered to your Inbox.